mikroorganismer

Svampar och bakterier 
Mikrobiella skador finns ofta i själva byggnadskonstruktionen och ofta innanför ett tätskikt. Mikroorganismer är ett samlingsnamn för olika typer av svampar och bakterier. En del mikroorganismer kräver mer fukt för att växa till sig än andra, och för att man ska kunna tala om mögel krävs det att mögelsvampar uppstår. 

För att mikroorganismer ska kunna växa till krävs det att den relativa fuktigheten i materialet är högre än 70-75 procent. Hussvampsangrepp är ett exempel på mikrobiell skada vid rötangrepp. 

Ger sämre inomhusmiljö 
När byggnadsmaterial i konstruktioner angrips av mikroorganismer finns det risk för att inomhusmiljön blir sämre och orsakar dålig lukt eller ohälsa hos de som vistas i byggnaden. 

Olika material är olika känsliga för mögel. Är materialet smutsigt, är det lättare för mögel att få fäste. Det gäller även material som normalt inte är känsligt för mögel. Material som tidigare har varit utsatt för fukt och mögel, är mer känsligt för nya angrepp. 

Porösa material kan smittas 
Med en mikrobiologisk analys kan man avgöra om det finns mögel i en konstruktion eller inte. När byggnaden saneras räcker det oftast inte att torka skadedelarna. Många gånger krävs det att materialet byts ut. Det gäller också att tänka på att porösa material lätt smittas av emissioner från annat material som är skadat. Ett praktiskt exempel är att skumgummimadrasser i daghem ofta måste bytas i samband med mögelsanering eftersom de har luktsmittats via luften. 

Rötsvamp kräver snabb åtgärd 
Rötsvampar bryter ner cellulosan i virket så att veden krymper och spricker upp ”på tvären”. Till slut faller träet sönder. Därför måste rötsvamp åtgärdas omgående. Den svåraste formen av rötangrepp är hussvamp, både med tanke på skadornas omfattning och sanering. Äkta hussvamp är den enda kända rötsvampen i hus som aktivt kan transportera vatten från en fuktkälla till helt torra konstruktionsdelar där nedbrytningen fortsätter.