Detektivarbete löser radonutmaning på Solna Stadshus

Vad gör man då höga radonvärden mäts och de förklaringar du tror på inte är korrekta? Radonkompetens i kombination med en byggskadeutredning är vad som krävs då detektivarbetet efter radonläckaget drar igång.

I mitten av augusti får Polygons radonexpert Nils Hedström ett samtal från projektledaren Masood Mirzakhani på Solna Stad. Efter ett precis avslutat projekt med radonmätningar i flertalet av kommunens förskolor och skolor, fanns förtroendet att vi även skulle hantera denna nyuppkomna frågeställning lika effektivt.

Stadsarkivarien på Stadshuset ska pensioneras och vill ha ordning och reda i sitt arkiv på plan -2 inför överlämning. Ingen i personalen hade några känningar eller symtom. Hon vill bara veta om det är bra inomhusmiljö i arkivet, bland annat om halten av radon är inom gränsvärdena?

Vad är radon?

Radon är en radioaktiv ädelgas som bildas naturligt i berggrunden när radium sönderfaller. Gasen kan komma in i byggnader från marken, byggnadsmaterial eller hushållsvattnet.

När gasen sönderfaller bildas andra radioaktiva ämnen, så kallade radondöttrar. Dessa följer med inandningsluften och strålningen som radondöttrarna avger kan skada lungor och luftrör. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) uppskattar att radon i bostäder orsakar omkring 500 lungcancerfall per år i Sverige och det är främst rökare som drabbas.

Osynlig gas som måste mätas

Då gasen varken luktar, smakar eller syns är mätning det enda sättet att upptäcka radon på, så Nils startar en radonutredning. “Vi började med att mäta radonhalten i arkivet på plan -2 för att veta ifall det fanns höga värden”, berättar han. “Vi la ut fyra radonspårfilmsdosor i arkivets lokaler. Direktiven är en dosa per 500 kvm, men det fanns så många dörrar, rum och vrår på planet att vi satte ut fler dosor än rekommenderat”, påtalar Nils.

Kvalificerat antagande spricker

Resultatet av mätningen på plan -2 blev höga värden; 2000 becquerel per kubikmeter luft (Bq/m3) jämfört mot gränsvärdet 200 Bq/m3 . “Då radon sprider sig nerifrån och upp var den första tanken att centraldammsugaren på plan -3, med rör till samtliga våningar i huset, skulle vara boven i dramat”, förklarar Nils. “Men mätningar visade inget som överskred gränsvärden, inte heller på plan -1. Där sprack den första förklaringen”, uttrycker Nils.

Detektivarbetet fortsätter

Varför finns dessa värden då på -2? Det visar sig ligga dräneringsrör runt plan -2 som inte finns på övriga våningar. Rören brukar normalt ligga längst ner i huset, men i detta fall var det troligen inte möjligt på plan -3 pga grundvattennivån. Dräneringsrören har fyra uppsamlings- och inspektionsplatser bestående av 1x1 m stora betonglådor placerade utanför husväggen. Dessa betonglådor är tillgängliga via luckor i arkivets ytterväggar.

“När vi gjorde mätningar inuti betonglådorna uppmättes värdet till 15.000 Bq/m3”, återger Nils. “Hade vi hittat problemet? Jag och konsult-kollegan Johan Eriksson ansåg att det nu behövde tryckas rök i dräneringssystemet för att det skulle synas tydligt var radonläckan fanns”, menar han. “Skulle det vid testet pysa ut rök någonstans runt huset, från exempelvis en dold rensbrunn för dränering, fanns en enkel lösning för hela kvarterets radonproblem; att med en sugfläkt skapa ett undertryck i systemet”, klargör Nils. Var de lösningen på spåren?

Kan röktestet ge oss svaret?

Kan det vara så enkelt? Samtliga brandlarm i huset stängdes av då man inte visste var rök skulle läcka ut och brandförsvaret notifierades om testet ifall allmänheten skulle anmäla rökutveckling i området.

Grå dimma sipprar fram och fyller betonglådan då rökpatronen tänds och fläkten trycker på röken. Vid husgrunden väntar man spänt på att se vart röken ska pysa ut. “Men ingen rök pös ut runt huset”, säger Nils tålmodigt. “Röken tog sig bara från inspektionslucka till inspektionslucka inne på plan -2. Kan det vara så att dräneringssystemet inte har någon koppling till marknivån ovan?”, menar han.

Tredje gången gillt

Lucköppningarna tätas och limmas igen. Nu följde ytterligare en två-veckors mätning för att se om detta var lösningen på problemet. Uppföljningen visade att radonhalten var lägre på plan -2 efter lucktätningen och att läckan äntligen var hittad! Lösningen i detta fall blev vanlig ventilation med tätade luftläckagepunkter istället för installation av en radonfläkt. Projektet avslutas nu med en långtidsmätning för att säkerställa resultatet.

Även om projektet tar många kluriga vändningar finns det oftast en naturlig förklaring - det gäller bara att hitta den! Kontakta oss för en radonutredning så hjälper vi dig att lösa fallet.

Kontakta Nils Hedström om du vill veta mer om radon eller ovan projekt.