Thorsten Lorich är fastighetsförvaltare på Lidingö stad och har arbetat på förvaltaravdelningen i fyra och ett halvt år. Thorsten ansvarar för skolor och förskolor och ser stora fördelar med att anlita externa konsulter för statusinventering.
- Om man har en begränsad förvaltningsorganisation så hinner man inte med arbete som statusinventering innebär, berättar Thorsten Lorich.
Thorsten poängterar att den som är ansvarig för fastighetsverksamhet ägnar sig åt att göra ronderingar, titta på ytskikt och kontrollera att alla tekniska system i byggnaden fungerar. En stor del av tiden går också åt till kommunikation kring förvaltningen. Men djupare undersökningar som statusinventeringar hinns inte med och då upptäcks inte heller alla brister.
Upptäcker dolda brister
- I en av våra förskolor som är byggd på 1940-talet upptäckte vi att dräneringen inte fungerade under en statusinventering. Men för att se det krävdes det att konsulten kröp 50 meter in i en grund – för att längst bort hitta en liten sjö av vatten som hade samlats. Det hade våra fastighetstekniker aldrig upptäckt.
Konsulten som hjälpte till med statusinventeringen kunde konstatera att det var gamla punglås som läckte. De var invändigt monterade för att samla löv, men hade inte blivit rensade på 60 år. Löven förmultnade till humus och fukten fick punglåset i gjutjärn att rosta så att de började läcka.
- Det var tur att det var betongbjälklag och inte vanliga träbjälklag för då hade hela grunden varit kontaminerad och det hade luktat av urinämnen, säger Thorsten Lorich.
Kräver lång erfarenhet och byggnadsteknisk bakgrund
Thorsten framhåller också att statusinventering kräver lång erfarenhet och byggnadsteknisk bakgrund.
- En statusinventerare använder sina sinnen, utrustning och provtagningar för att kunna göra sitt jobb, och då behövs lång erfarenhet för att kunna dra rätt slutsatser. Dessutom krävs det både speciell kompetens och utrustning, och det har inte vi. Många fastighetsförvaltare har ju inte ens teknisk bakgrund.
