Nyheter – Nyheter

Klimatkompenserade motsvarande många varvs bilresande runt jorden

Idag pratas det mycket om hur företags utmaningar när det gäller miljöpåverkan i allmänhet, och koldioxid i synnerhet, ska hanteras. Tillsammans med en av våra kunder har Polygon|AK genomfört en omfattande studie av hur man kan rädda ekonomiska värden genom att torka istället för att riva och samtidigt vara mer klimatsmart. Kan vi baserat på statistiken i studien skapa en redovisning för vår CO2-påverkan i skadorna? Självklart kan vi det!

Kan tjänsteföretag räkna ut sin klimatpåverkan?

En dagligvaruhandel som erbjuder fysiska produkter kan snabbt lägga in klimatpåverkan per produkt i sina system. Detta baseras då på information från deras leverantörer om varornas hållbarhet och klimatpåverkan. För oss som levererar tjänster är det inte lika enkelt då förutsättningarna för en utförd tjänst kan variera rejält, beroende på hur man valt att hantera skadan. Ett exempel är om mögelpåväxt finns eller inte. Har det rapporterats in? Det krävs i så fall en annan materialhantering än en klassisk vattenskada. Det är alltså önskvärt, men inte möjligt, att förutse klimatpåverkan i alla skador. 

Små torkade ytor ger stora miljövinster

“Vi vill att kunderna ska ha en helhetssyn på sin skadehanteringsprocess och göra kloka val kring klimateffekterna utifrån det”, säger Thomas Perman, tillförordnad försäljningschef för Polygon|AK. “Vi valde att basera studien på ett urval av just denna kunds uppdrag då de delar vår syn på vikten av att arbeta miljömedvetet och därigenom minska klimatpåverkan”, fortsätter han. “När en tekniker skickas ut till en skada rapporterar fuktteknikern in hur många kvadratmeter golv och vägg av konstruktionen som kan räddas genom torkning och vad som måste rivas”, berättar Thomas. “Genom att rädda mindre ytor i ett stort antal uppdrag kan det verkligen ge en stor miljövinst. Många bäckar små…”, menar han.

Hur mäter vi CO2-effekter?

Studien som genomförts består av flera hundra uppdrag så det statistiska underlaget är omfattande. Kent Bergström, Utvecklingsansvarig för tork- och mätmetoder, har varit samordnare för studien. Han har baserat sina beräkningar och slutsatser på foton, måttsatta skisser samt övrigt underlag som normalt sett upprättas för varje skada. 

“Av de skador som undersöktes i den aktuella studien kunde ca 50% till allra största delen torkas istället för att rivas.” säger Kent. “Vi ska utbilda våra tekniker så att siffran blir ännu högre!” uttrycker han vidare. “Men vad blir koldioxidutsläppet, hur många kronor per kvadratmeter räddas och vad blir belastningen per kvadratmeter? frågar Kent retoriskt. 

Klimatkompenserade 5 servicebilars årsresande

“När vi idag säger att vi är en miljömedveten leverantör kan vi inte bara diskutera energisnåla bilar, vilket kontorsmaterial vi använder eller vilken typ av avfuktare som ska användas”, anser Kent. “Dessa val är en bit på vägen men ingenting mot vad vi kan spara genom att torka byggnadskonstruktioner som drabbats av vattenskador!”, utbrister han.

“En fukttekniker från Polygon|AK kör idag ca 3000 mil per år. En sådan bil avger ca 6 ton koldioxid per år”, förmedlar Kent. “Från februari 2019 till februari 2020 klimatkompenserade Polygon|AK bara i denna studies uppdrag fem servicebilars årsreseande. Lägger vi sedan ihop samtliga uppdrag för samtliga kunder blir det en jätteeffekt!”, konstaterar Kent.

 

Vill du veta mer? Kontakta Thomas Perman.

Koldioxidutsläpp koldioxidavtryck klimatbesparing

Torka eller riva?

På 80-talet pratades det endast om att torka och rädda konstruktion, inte riva. I slutet av 90-talet ökade uppmärksamheten kring mögelproblematik. Detta gjorde att skadade ytor ofta öppnades upp och frilades innan torkinsatser sattes in - oavsett om det fanns faktisk mögelpåväxt. Teknikerna inväntade då byggarnas färdiga rivning innan avfuktning skedde. Nu har koldioxidbelastning blivit en viktig fråga samtidigt som vi idag inte behöver riva konstruktion då exempelvis mögelanalys kan ske på annat vis. Nu är det alltså dags att återgå till att torka istället för att riva - både klimatsmart och ekonomiskt!