Nya direktiv för hantering av brandskador i trähus

Höga moderna trähus har visat sig ge komplicerade skador till följd av brand. Träkonstruktioner är känsliga eftersom de snabbt tar upp vatten och sot, vilket kan leda till omfattande skador om åtgärder inte vidtas snabbt. För att ge ett praktiskt och strukturerat stöd i arbetet med att hantera brand- och släckvattenskador i trähus tog Trä- och Möbelföretagen (TMF) initiativ till ett projekt, Robust egendomsskydd. En delrapport har nu presenterats och blir framöver en del av tydliga direktiv för hur brandskador i trähus bör hanteras för att säkerställa en effektiv och säker återställningsprocess.

Trä- och Möbelföretagen (TMF), bransch- och arbetsgivarorganisationen för den träförädlande industrin och möbelindustrin i Sverige har dragit igång en samlad satsning för att ge tydlig vägledning vid brandskador i trähus. De övergripande delmomenten är följande, där del 5 ännu inte har startat:  

1. Hur brinner det i träbyggnader?   
2. Direktiv för hantering av dessa bränder?  
3. Efterkontroll, stämde det som förutsetts   
4. Rapport: Hantering av rök, sot och släckvatten efter brand i byggnader av trä. 
5. Fortsatt Efterkontroll, långtidspåverkan 

Varför detta initiativ? 

Målet är att minimera följdskador, förkorta återställningstiden samt säkerställa både teknisk kvalitet och hälsosam inomhusmiljö efter brand. Inför detta arbete bjöd S. Olof Mundt-Petersen, chef för teknisk utveckling på TMF, in några erfarna branschkollegor att delta i projekt:  

• Carl Pettersson: Brandingenjör, RED Fire Engineers Sweden AB  
• Kent Bergström: Metodutveckling tork- och mätteknik, Polygon Sverige AB  
• Helena Adamsson Hjärner: Marknadsområdeschef Sanering, OCAB 

Hur har processen gått till? 

Projektet startade med att Carl och Kent besökte en trähusbrand i Luleå för att inventera skadan. De la därefter ett förslag på hur brandskadan i 8-våningshuset borde hanteras för att möjliggöra en säker och snabb återställning.  

 Johan Tannfors, en av Polygons seniora fuktsakkunniga med fokus på teknikutveckling, är projektledare för del 3 i projektet, vilket fortgår under 2026. Denna grupp fick i uppdrag att se vad som skett med skadorna efter att Kents och Carls initiala direktiv för hantering följts. Denna efterkontroll innebar att totalt demontera och plocka isär samtliga byggnadsmaterial i den brandskadade byggnaden för att se hur dessa påverkats av brand, sot och släckvatten.   

Presentation av brandrapporten engagerar 

“Den 25 november presenterades rapporten “Hantering av rök, sot och släckvatten efter brand i trähus” för en mycket engagerad grupp på cirka 30 deltagare i Stockholm. Bland åhörarna fanns representanter från polis, räddningstjänst, försäkringsbolag, byggföretag och saneringsbranschen”, berättar Kent. 

Presentationsdagen inleddes med en genomgång av utvalda delar av rapporten. 
Därefter följde diskussioner och gruppövningar kring fyra centrala frågor:  

• Vilka tio saker måste ske vid en brandskada? 
• Vem ansvarar för varje moment? 
• Vilken utbildning behöver de ansvariga? 
• Vilka hinder finns för att genomföra momenten? 

Från vägledning till instruktion 

“Det som framkom under workshopsen ska nu sammanställas av S. Olof och arbetet beräknas vara klart under första kvartalet 2026. Sammanställningen kommer att ge en översikt över workshopresultaten och fungera som en grund för hantering av brandskador. Något som idag saknas helt”, uttrycker Kent. 

“Ursprungligen var tanken att dokumentet skulle fungera som vägledning, men eftersom inga tydliga direktiv finns framtagna i dagsläget blir det nu en konkret instruktion för arbetet vid “Akut skada Brand”, fortsätter han. 

Projektet i korthet 

“Projektet har varit ett stort gemensamt arbete med fokus på att ge fastighetsägare, saneringsföretag, försäkringsbolag och andra aktörer tydlig vägledning för hur skador efter brand (inklusive rök, sot och släckvatten) kan saneras och återställas på ett effektivt sätt”, förklarar Kent.  

Praktiska riktlinjer och verktyg 

Arbetet bygger på etablerad praxis, teknisk expertis och erfarenheter från verkliga incidenter. 
Rapporten innehåller detaljerade arbetsflöden, rollfördelningar, saneringsmetoder och checklistor. 

“Den tar också upp särskilda utmaningar vid olika träkonstruktioner samt sanering av mikrobiella skador och rökpartiklar. Tillämpning av rapportens rekommendationer kan öka både effektivitet och ekonomiskt värde vid sanering och återställning”, klargör Kent.  

Många användningsområden 

“Rapporten kan dessutom användas för andra byggnadstyper där brand påverkat känsliga material. Det blir ett underlag för hela branschen från “ax till limpa”, från brandtillfälle till återuppbyggnad  - den första av sitt slag”, avslutar han glatt. 

För mer information om rapporten och hur den kan användas i praktiken, kontakta Kent Bergström på Polygon.